Ja, nu är sportlovet slut. Nästan. Börjar jobba på måndag. Det har varit ett bra lov men jag har inte hunni allt det jag hade hopppats. Det är alltid så och jag blir så störd på mig själv. För jag räknar bara det jag inte hunnit istället för tvärtom.
Jag har:
Varit till Maritna i Örebro
Varit till Viktor i Linköping
Åkt skridskor tre gånger. Läs mera nedan.
Skickat Krillan till Italien
Varit på skogspromenad två gånger.
Pratat med myndigheter och samlat fakta. Fyra olika ställen och
internet.
Tvättat kläder i massor, minst två maskiner om dagen och plockat
undan i skåp
Fixat så jag kan ha datorn kopplad till TV:n, inte riktigt
klart än med ljudet, måste evköpa en kabel till
Strukit en massa dukar och vepor, som legat sedan förra året och
julen
Handlat en massa god mat
Lagat en massa god mat
Plockat och fixat inne, som man alltid gör för att få lite
snyggare
Det här har jag velat göra:
Sy färdigt täcket
Sy färdigt dressen till Eira
Sy en present till Kerstin, ska jag också snart
Sortera papper i pärmar, dvs bokföring som alltid släpar efter av
nå'n anledning
Dammsuga och damtorka som släpar efter. Blir inte som förr när man
städade varje torsdag
Plantera om alla blommor. Det bör man göra nu i februari mars.
Måste bli veckan som kommer
Gå ut och dansa, som inte blivit sedan vi var i Vilhelina i höstas.
Bedrövligt!
Jag var ut och provade skridskorna. Det var minst sagt
halkigt. Jag har inte stått på skridskor sedan Viktor var liten så
det var med bävan jag satte på mig dem. Jag och Martina och Eira
hittade en liten fin bana vid en skola i Örebro. Det känns att man
är ovan och har dålig balans och det vart en alldeles
lagom stund och det kändes i skenbenen vill jag lova. Där åkte vi
en liten stund tills Eira blev less. Nå'n dag senare var jag ut och
skulle prova mina nyinköpta långfärdsskridskor. Pjäxor med skenor
som man spänner fast. Wow, det var mer än väl skakigt och svårt.
Försökte skata iväg och ta några skär men fick stanna och vila
benen. Det kändes som om skenbenen skulle brinna av. Det var den
värsta träningsvärken jag haft. Kunde inte tro att det skulle vara
så ansträngande. Jag ttransporterade mig ca 20 meter ut på en
plogad bana på isen och försökte åka. Det gick ett par skär och
sedan fick jag stanna och vänta på att den brinnande smärtan skulle
avta. Skenorna är ca 45 cm långa och för att åka måste man hålla
upp foten mer än med vanliga skridskor. Det medför denna
träningsvärk, för tydligen använder jag inte de musklerna alls i
vanliga fall. Jag var ut och åkte en gång till men då använde jag
mina vanliga konståkningsskrillor.
Tacka ver jag skidor! Det kan jag ju i alla fall stå på. Jag
längtar efter mina skidor och jag kanske skulle köpt ett par så'na
istället. Ska annonsera ut långfärdsskridskorna på blocket och se
om jag hittar ett par skidor istället.
Kommentarer